Examensarbetet har till syfte att undersöka hur diskussionen om aspekterna trygghet, grönstruktur samt den täta och glesa staden förs av forskare, myndigheter, författare och kommuner..

Examensarbetet har till syfte att undersöka hur diskussionen om aspekterna trygghet, grönstruktur samt den täta och glesa staden förs av forskare, myndigheter, författare och kommuner.

Det här examensarbetet handlar om olika flätningar av olika naturfibrer, och att komma fram till en bra och hållbar kombination som går att använda till en sittmöbel. Jag har valt att studera vegetabiliska naturfibrer som man tillverkar snöre, rep eller dylikt av, alltså abacka/manila hampa, bambu, bananfiber, hampa, kokosfiber, pappersfiber, rotting, sisal och sjögräs. Till detta har jag valt att jämföra olika typer av glesa flätningar, dels på grund av att många sittmöbler idag är tätt flätade, och att jag vill hitta ett annat uttryck än det. Dels för att glesa flätningar innebär en mindre materialåtgång och ger möbeln en lätt och luftig karaktär.Instuderingsetappen avslutas med en analys som jag sedan tar med mig till ett praktiskt projekt, ett gestaltningsarbete, där jag i samarbete med IKEA tar fram ett förslag till en fåtölj i flätad naturfiber. Till detta projekt har jag valt att gå vidare med hampa, sjögräs och pappersfiber, och tre varianter av glesa flätningar som ger tre olika formuttryck: ett mjukt och böljande, ett modernt och ett traditionellt linjärt.Till sist har jag kommit fram till att många fibrer kan passa för tillverkningen av en sittmöbel, och så även många olika flätningar.

Syftet med arbetet är att undersöka fenomenet Urban Sprawl för att se om det går och få svar på varför Kungsbacka kommun ser ut som den gör idag. Kungsbacka har ett speciellt utseende med en väldigt liten centralort i förhållande till kommunens storlek. De flesta av invånarna i kommunen bor i utbredda villaområden utanför staden. Arbetet inleds med en teoridel som börjar med att beskriva Urban Sprawl i ett internationellt perspektiv för att till sist gå in på vad det har betytt för Sveriges och enskilda kommuners del. När man talar om Urban Sprawl förs ofta tankarna till USA med dess breda motorvägar, stora köpcentrum och utbredda städer.

Syftet med arbetet är att undersöka fenomenet Urban Sprawl för att se om det går och få svar på varför Kungsbacka kommun ser ut som den gör idag. Kungsbacka har ett speciellt utseende med en väldigt liten centralort i förhållande till kommunens storlek. De flesta av invånarna i kommunen bor i utbredda villaområden utanför staden. Arbetet inleds med en teoridel som börjar med att beskriva Urban Sprawl i ett internationellt perspektiv för att till sist gå in på vad det har betytt för Sveriges och enskilda kommuners del. När man talar om Urban Sprawl förs ofta tankarna till USA med dess breda motorvägar, stora köpcentrum och utbredda städer.

Allt fler människor bosätter sig i städer och utnyttjar den i sin vardag. Det kan vara långt till rekreativa platser som omkringliggade natur och parker. Därför tror jag att gatorna i staden kommer få större betydelse för människans vardagsrekreation. För att kunna planera för vistelse i staden tycker jag det är viktigt att känna till vilka faktorer som bidrar till att människan vill vistas där. Det här kandidatarbetet behandlar vilka faktorer som bidrar till att människan vill uppehålla sig på gator i staden för någon form av rekreativ aktivitet.

Under efterkrigstiden växte personbilismen fram som en stadsomvandlande kraft. Den påverkade hur städer byggdes i kombination med att den funktionalistiska planeringsregimen tog allt större plats. Stadens ursprungliga syfte och form ombildades helt och gav upphov till de fysiskt osammanhängande ytterstäder som präglar svenska städer idag. Den stora frågan är om detta fokus på mobilitet som bilen krävde kan bidra till byggandet av hållbara städer. Det visar sig att det finns en skillnad mellan tillgänglighet och mobilitet och det krävs långsiktig planering för att åstadkomma förändringar på den glesa staden.

Hemma i staden - bostad för äldre i Sundbyberg. Bostad i centrala i Sundbyberg. utgångspunkt från trygghetsbosteden. De äldre har en egen lägenhet med tillgång till gemensammarum. De gemensammarummen delas med det offentliga och de boende i huset vilket knyter staden och bostaden samman..

Uppsatsen handlar om illegala immigrationen och dess effekt i staden Rom. Europa möter idag ett stort problem för att stoppa illegala flyktingar från att ta sig över gränsen till kontinenten. Immigrationsvågen har ökat kraftigt de senaste åren och var ett av de största diskussion ämne i EU toppmötet i Bryssel juni 2003. Italien är en av de Europeiska länder som har blivit en port för illegala immigranter för att komma in Europa.Syftet med uppsatsen är att ge en bättre uppfattning för sambanden som finns mellan illegal immigration och staden Rom. Undersökningen i uppsatsen behandlar den illegala immigrationens omfattning och karaktär som ett fenomen i staden Rom.

För att locka nya invånare och turister strävar många städer efter att ge staden en positiv och tydlig profil. I arbetet har jag undersökt vilken roll stadens parker kan spela för stadens identitet genom att intervjua invånare i Uppsala och företrädare för trädgårdar och parker i staden. Parken är betydelsefull för stadens identitet genom att den spelar en roll som stadsbyggnadselement och ger karaktär åt staden. Parken har även betydelse för individens upplevelse av staden beroende på hennes föreställningar om parken. Detta kan bero på parkens tillgänglighet och attraktivitet och även på hur stor kunskap om platsen man har.

Göteborg vill bli "Den Goda Staden". "... en levande stadsmiljö där arbete, boende, service, kultur, rekreation och idrott blandas på ett fruktbart sätt. Det är en stad som är rik och levande för alla människor"..

Luleå stadskärna brann ner till grunden den 11 juni 1887. Syftet med uppsatsen är att utreda hur stadsplanen arbetades fram och genomfördes när staden skulle byggas upp på nytt. För att sätta processen i ett sammanhang har jag också gjort en jämförelse med Sundsvall och Umeå som båda brann ner år 1888. Under åren som följde efter branden påbörjades och avslutades mängder med olika byggprojekt i Luleå. Befolkningsmängden ökade, både till följd av urbaniseringen och till följd av industrialiseringen.

Arbetet studerar de odefinierade platserna i staden. Det handlar om de överblivna och övergivna platserna, som står i kontrast till de planerade och funktionsbestämda. Dessa platser kan till synes sakna funktion och användning i staden men så behöver fallet nödvändigtvis inte vara. Beroende på vilket sätt man vill framhäva dessa odefinierade platser i staden används olika definitioner. En litteraturstudie har gjorts på fyra olika författares definitioner av icke-platser.

Förslag på hur Arkitekturskolan kan ritas och programmeras om för att bli en offentlig byggnad i staden som ger mycket tillbaka till Stockholms invånare. Form och program är utformat att ge alla som befinner sig i och utanför byggnaden en ny syn på staden där inte bara gatuplan är offentligt och takplan är privat. Runt byggnaden slingras sig en offentlig promenad som leder upp till det öppna takplanet med bra utsikt över staden. Byggnaden har delats upp för att skapa torg på plan 2. GA är en offentlig plats likt en galleria 2.0..

En tät och funktionsblandad stad med ett rikt folkliv ses många gånger som dagens stadsbyggnads-ideal. Genom förtätning kan stadens kollektiva lösningar utnyttjas effektivare men samtidigt så belastas de mer. En av dessa kollektiva resurser är det offentliga grönområdet och grönskan är viktig för människan och staden. Denna uppsats behandlar konflikten som uppstår när staden blir tätare och grönområdet riskerar att påverkas av den växande staden. Studiens resultat består av två delar.